NATIONELLA PROVET 2025
På den här sidan har jag samlat information, länkar och övningar som ska hjälpa till niorna på Rosenlundsskolans övning inför Nationella proven i Geografi 2025. VIKTIG INFO: För att se filmklippen från Begreppa behöver du vara inloggad. Du loggar in genom att antingen först gå in på VKlass och välja Skolon som finns i vänstermenyn. Därefter väljer du Begreppa. Efter det ska filmerna gå att titta på. Du kan också trycka på en Begreppalänk och välja LOGGA IN. Välj Skolfederation under inloggningsrutorna och välj Jönköpings kommun. Skriv in dina inloggningsuppgifter och sedan ska även det sättet fungera.
GEOGRAFISKA BEGREPP
Geografiska begrepp dyker alltid upp på nationella provet. Kunskaper om geografiska begrepp stärker också förståelsen för andra frågor.
Geografiska begrepp dyker alltid upp på nationella provet. Kunskaper om geografiska begrepp stärker också förståelsen för andra frågor.
GEOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN, MÖNSTER OCH PLATSER
NAMN OCH LÄGE PÅ PLATSER SOM ÄR RELEVANTA FÖR STUDIERNA AV GEOGRAFI
Vad är en plats? Det kan bero på – Plats kan vara sal 509 på Rosenlundsskolan men det kan också vara Indien. Platser är områden som går att avgränsa. En plats har alltså gränser men det är inte säkert att de syns eller att det är lätt att säga exakt var de går. Läget på en plats innebär att man kan säga var en plats ligger i förhållande till andra platser.
Under nationella provet förväntas du kunna namn och läge på relevanta platser – men vad är relevant? Även här kan det bero på. Vad är relevant varierar från sammanhang till sammanhang men i grund kan man säga att relevanta platser är platser som betyder något för oss. Det kan vara populära turistmål, områden som ofta förekommer i nyheter och andra medier eller områden som har stor ekonomisk påverkan på omvärlden. Genom att känna till geografiska platser kan man prata med varandra utan att behöva ha en karta framme och det är lättare att röra sig utan att det blir fel eller omständligt.
Vad är en plats? Det kan bero på – Plats kan vara sal 509 på Rosenlundsskolan men det kan också vara Indien. Platser är områden som går att avgränsa. En plats har alltså gränser men det är inte säkert att de syns eller att det är lätt att säga exakt var de går. Läget på en plats innebär att man kan säga var en plats ligger i förhållande till andra platser.
Under nationella provet förväntas du kunna namn och läge på relevanta platser – men vad är relevant? Även här kan det bero på. Vad är relevant varierar från sammanhang till sammanhang men i grund kan man säga att relevanta platser är platser som betyder något för oss. Det kan vara populära turistmål, områden som ofta förekommer i nyheter och andra medier eller områden som har stor ekonomisk påverkan på omvärlden. Genom att känna till geografiska platser kan man prata med varandra utan att behöva ha en karta framme och det är lättare att röra sig utan att det blir fel eller omständligt.
JORDENS ENDOGENA PROCESSER OCH HUR DE FORMAR OCH FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Jordklotet är egentligen ett klot av flytande lava där den översta kanten har stelnat till sten. Lite som en sjö med tunt lager is på. Stenlagret – kallat litosfären – är inte helt utan har massa sprickor som innebär att jorden består av flera flak – tektoniska plattor – som stöter emot och gnider sig mot varandra. Vissa av plattorna trycks ner och andra trycks upp. Detta går mycket långsamt men det är såhär nästan alla bergskedjor bildas på jorden. Plattor trycks upp och blir berg. Samtidigt skapas spänningar inom plattorna som kan leda till jordbävningar. I norden märker vi av dessa plattor genom att vår platta har blivit nedtryckt under is under lång tid. Nu när isen smält så reser sig plattan och vi har en landhöjning. Plattornas rörelse innebär att kontinenterna är i rörelse några centimeter om året. För många miljoner år sedan var plattorna tillsammans i en superkontinent som vi idag kallar Pangea.
Jordklotet är egentligen ett klot av flytande lava där den översta kanten har stelnat till sten. Lite som en sjö med tunt lager is på. Stenlagret – kallat litosfären – är inte helt utan har massa sprickor som innebär att jorden består av flera flak – tektoniska plattor – som stöter emot och gnider sig mot varandra. Vissa av plattorna trycks ner och andra trycks upp. Detta går mycket långsamt men det är såhär nästan alla bergskedjor bildas på jorden. Plattor trycks upp och blir berg. Samtidigt skapas spänningar inom plattorna som kan leda till jordbävningar. I norden märker vi av dessa plattor genom att vår platta har blivit nedtryckt under is under lång tid. Nu när isen smält så reser sig plattan och vi har en landhöjning. Plattornas rörelse innebär att kontinenterna är i rörelse några centimeter om året. För många miljoner år sedan var plattorna tillsammans i en superkontinent som vi idag kallar Pangea.
JORDENS EXOGENA PROCESSER OCH HUR DE FORMAR OCH FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Jordytan blir hela tiden utsatt för krafter som sliter på marken. Sol, vatten, vind och djur, växter och människor sliter och skaver på berg och sakta bryts bergen ner till mindre stenar, grus, sand och silt. Allt material ute i naturen är antingen nerslipad sten eller förmultnade växtdelar. Starkast effekt har vi människor som spränger sönder berg och flyttar material. Därefter kommer vatten som med hjälp av regn tränger ner överallt och tar med sig material när det rinner. När vatten fryser tar det mer plats och då kan det spränga sönder hårda material. Vind kan både lösa upp sten genom att koldioxid och andra gaser i luften omvandlas till syror som löser upp stenen. Den kan också transportera bort material och kasta sand mot mjukare material och slita på det på det viset. Effekten naturen har på marken kan delas upp i två delar: Vittring – som innebär att stenen bryts upp; och Erosion som innebär att det nedbrutna materialet transporteras iväg. Vattendroppar som krupit in i en sten och sedan fryser till is och spricker vittrar stenen. Vågor som slår mot strandkanten eroderar bort sanden ut i vattnet och vidare ut på havsbottnen. Erosion gör att vattendrag rör sig över tid i meandrar – bågar – som hela tiden blir vidare och vidare. Tillslut går de ihop och bildar en korvsjö. En avknoppad meander och vattnet tar genvägen däremellan. Vatten kan transportera mer material när det rör sig fort. Därför brukar det bli bankar av sediment (material som transporterats) när vattendrag når havet. Detta gör att slutet på ett vattendrag ofta blir uppdelat. Detta kallas för ett delta.
Jordytan blir hela tiden utsatt för krafter som sliter på marken. Sol, vatten, vind och djur, växter och människor sliter och skaver på berg och sakta bryts bergen ner till mindre stenar, grus, sand och silt. Allt material ute i naturen är antingen nerslipad sten eller förmultnade växtdelar. Starkast effekt har vi människor som spränger sönder berg och flyttar material. Därefter kommer vatten som med hjälp av regn tränger ner överallt och tar med sig material när det rinner. När vatten fryser tar det mer plats och då kan det spränga sönder hårda material. Vind kan både lösa upp sten genom att koldioxid och andra gaser i luften omvandlas till syror som löser upp stenen. Den kan också transportera bort material och kasta sand mot mjukare material och slita på det på det viset. Effekten naturen har på marken kan delas upp i två delar: Vittring – som innebär att stenen bryts upp; och Erosion som innebär att det nedbrutna materialet transporteras iväg. Vattendroppar som krupit in i en sten och sedan fryser till is och spricker vittrar stenen. Vågor som slår mot strandkanten eroderar bort sanden ut i vattnet och vidare ut på havsbottnen. Erosion gör att vattendrag rör sig över tid i meandrar – bågar – som hela tiden blir vidare och vidare. Tillslut går de ihop och bildar en korvsjö. En avknoppad meander och vattnet tar genvägen däremellan. Vatten kan transportera mer material när det rör sig fort. Därför brukar det bli bankar av sediment (material som transporterats) när vattendrag når havet. Detta gör att slutet på ett vattendrag ofta blir uppdelat. Detta kallas för ett delta.
RUMSLIG UTBREDNING AV SÅRBARA PLATSER
Text kommer...
Text kommer...
HUR SAMHÄLLSPLANERING PÅVERKAR SÅRBARHET
Text kommer...
Text kommer...
HUR MÄNNISKANS AKTIVITETER PÅVERKAR SÅRBARHET
Människans största påverkan på sårbarheten är utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser eftersom detta påverkar hela jordklotet. Du kan läsa mer om detta på andra avsnitt. Människor är också bra på att skapa konflikter och krig som utsätter samhället för allvarliga störningar och problem som alla gör samhället otryggare och känsligare - alltså sårbara. Den globala handeln innebär också att vi har svårt att klara oss utan varandra på jordklotet. Små störningar i handeln kan få stora konsekvenser för samhället. Detta har blivit tydligt under pandemin, stoppet i suezkanalen, USAs tullar och under kriget i Ukraina där olika varor försenats eller uteblivit vilket skapat oro och brist på livsnödvändiga varor som toapapper, och livsmedel. Kortsiktigt tänkande är också ofta en bov i dramat. Människor väljer enkla och billiga utvägar. Ett hus byggt på fel sätt eller utan rätt skydd kan förstöras vid en naturkatastrof och kosta samhället pengar eller i värsta fall skada människor. Det är sårbarhet i praktiken.
Människans största påverkan på sårbarheten är utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser eftersom detta påverkar hela jordklotet. Du kan läsa mer om detta på andra avsnitt. Människor är också bra på att skapa konflikter och krig som utsätter samhället för allvarliga störningar och problem som alla gör samhället otryggare och känsligare - alltså sårbara. Den globala handeln innebär också att vi har svårt att klara oss utan varandra på jordklotet. Små störningar i handeln kan få stora konsekvenser för samhället. Detta har blivit tydligt under pandemin, stoppet i suezkanalen, USAs tullar och under kriget i Ukraina där olika varor försenats eller uteblivit vilket skapat oro och brist på livsnödvändiga varor som toapapper, och livsmedel. Kortsiktigt tänkande är också ofta en bov i dramat. Människor väljer enkla och billiga utvägar. Ett hus byggt på fel sätt eller utan rätt skydd kan förstöras vid en naturkatastrof och kosta samhället pengar eller i värsta fall skada människor. Det är sårbarhet i praktiken.
HUR SÅRBARHET KAN FÖREBYGGAS
Text kommer...
Text kommer...
GLOBALA PRODUKTIONSMÖNSTER
Poängen med att starta ett företag är att tjäna pengar. Därför kan man utgå från att alla företag gör det de gör för att det är så de tjänar som mest pengar. Företag lokaliserar sig i vanligtvis till en plats utifrån ett av sex villkor:
Närhet till råvaror
Om företaget arbetar med naturresurser och råvaror brukar det vara lättast att vara nära dessa snarare än att transportera iväg råvarorna därifrån. Detta gäller exempelvis jordbruk, skogsföretag, gruvföretag eller oljeproducenter.
Närhet till kunder
Om företaget säljer tjänster eller saker som antingen kräver att kunden kan granska det de köper eller om det krävs att kunden kan lockas att köpa något när den behöver det så är det viktigt att företaget finns nära kunderna. Vissa varor är dessutom svåra att frakta långt vilket innebär att de måste packas och säljas på plats för att de ska gå att sälja. Detta gäller exempelvis livsmedelsbutiker, frisörer, bagerier eller restauranger.
Närhet till utbildad arbetskraft
Om företagets idé är att tillverka eller utföra saker där det krävs spetskompetens så kan det vara en bättre idé att lokalisera företaget nära utbildningsplatser där experter utbildas. Detta gäller exempelvis läkemedelsutveckling, forskningsföretag, datorprogrammering eller analysföretag.
Närhet till billig arbetskraft
Om företagets verksamhet inte kräver någon speciell förkunskap och om varan eller tjänsten som företaget erbjuder kan utföras långt från kunden så är det vanligast att företaget lägger sin verksamhet där lönerna är låga. Låga löner sänker produktionskostnaden och gör så att företaget får en större mellanskillnad som kan bli vinst när man säljer det man gör. Detta gäller exempelvis mobiltelefonfabriker, klädfabriker, telefonsupportcenter eller annan tillverkningsindustri.
Närhet till infrastruktur
Om företagets idé är att sälja saker till andra länder eller till kunder som är långt bort kan det vara mycket lönsamt att etablera sig där det är enkelt att frakta saker smidigt. Motorvägar, tågräls, hamnar och flygplatser underlättar för detta. Därför placerar sig många företag i närheten av utbyggd infrastruktur. På samma sätt kan utbyggt bredband vara avgörande. Detta gäller exempelvis webbhandelsföretag, lagerföretag, fraktföretag eller persontransportföretag.
Närhet till billig energi
Viss tillverkning kräver stora mängder energi och då kan det vara mest lönsamt att placera tillverkningen där det finns mycket elproduktion eller där det finns möjlighet att skapa egen energi. Framförallt förr i tiden var detta en anledning till att fabriker och kvarnar hamnade nära vattendrag. Nuförtiden är ström lätt att transportera varför det är viktigare att vara i rätt land. Detta gäller exempelvis serverhallar, aluminiumtillverkning, bilkarosstillverkning eller annan maskintät industri.
Närhet till andra gynnsamma ekonomiska villkor
Företag som har lätt att flytta sin verksamhet undviker länder som har höga skatter och tullar. Detta då ekonomiska påslag kan göra det svårare att göra vinster. De tullar som Donald Trump har lagt på riskerar att göra så vissa företag flyttar till länder som har lägre tullar.
Närhet till råvaror
Om företaget arbetar med naturresurser och råvaror brukar det vara lättast att vara nära dessa snarare än att transportera iväg råvarorna därifrån. Detta gäller exempelvis jordbruk, skogsföretag, gruvföretag eller oljeproducenter.
Närhet till kunder
Om företaget säljer tjänster eller saker som antingen kräver att kunden kan granska det de köper eller om det krävs att kunden kan lockas att köpa något när den behöver det så är det viktigt att företaget finns nära kunderna. Vissa varor är dessutom svåra att frakta långt vilket innebär att de måste packas och säljas på plats för att de ska gå att sälja. Detta gäller exempelvis livsmedelsbutiker, frisörer, bagerier eller restauranger.
Närhet till utbildad arbetskraft
Om företagets idé är att tillverka eller utföra saker där det krävs spetskompetens så kan det vara en bättre idé att lokalisera företaget nära utbildningsplatser där experter utbildas. Detta gäller exempelvis läkemedelsutveckling, forskningsföretag, datorprogrammering eller analysföretag.
Närhet till billig arbetskraft
Om företagets verksamhet inte kräver någon speciell förkunskap och om varan eller tjänsten som företaget erbjuder kan utföras långt från kunden så är det vanligast att företaget lägger sin verksamhet där lönerna är låga. Låga löner sänker produktionskostnaden och gör så att företaget får en större mellanskillnad som kan bli vinst när man säljer det man gör. Detta gäller exempelvis mobiltelefonfabriker, klädfabriker, telefonsupportcenter eller annan tillverkningsindustri.
Närhet till infrastruktur
Om företagets idé är att sälja saker till andra länder eller till kunder som är långt bort kan det vara mycket lönsamt att etablera sig där det är enkelt att frakta saker smidigt. Motorvägar, tågräls, hamnar och flygplatser underlättar för detta. Därför placerar sig många företag i närheten av utbyggd infrastruktur. På samma sätt kan utbyggt bredband vara avgörande. Detta gäller exempelvis webbhandelsföretag, lagerföretag, fraktföretag eller persontransportföretag.
Närhet till billig energi
Viss tillverkning kräver stora mängder energi och då kan det vara mest lönsamt att placera tillverkningen där det finns mycket elproduktion eller där det finns möjlighet att skapa egen energi. Framförallt förr i tiden var detta en anledning till att fabriker och kvarnar hamnade nära vattendrag. Nuförtiden är ström lätt att transportera varför det är viktigare att vara i rätt land. Detta gäller exempelvis serverhallar, aluminiumtillverkning, bilkarosstillverkning eller annan maskintät industri.
Närhet till andra gynnsamma ekonomiska villkor
Företag som har lätt att flytta sin verksamhet undviker länder som har höga skatter och tullar. Detta då ekonomiska påslag kan göra det svårare att göra vinster. De tullar som Donald Trump har lagt på riskerar att göra så vissa företag flyttar till länder som har lägre tullar.
GLOBALA KONSUMTIONSMÖNSTER
Världshandeln har vuxit explosionsartat de senaste årtionden och gör att företag ofta rör sig på en global marknad. Det innebär att företag i exempelvis Sverige kan leverera varor och tjänster till kunder i hela världen. Detta har skett på grund av att internet kopplar samman företag och kunder med varandra. WTO – Världshandelsorganisationen har också satt upp regler som underlättar handel mellan länder. Sverige är ett land som är nettoexportörer. Vi exporterar alltså mer än vi importerar. Donald Trumps tullar innebär att mycket handel försvåras länder emellan men det finns inget som tyder på att utvecklingen skulle förändras. En global marknad innebär också global konkurrens och det gör att företag hela tiden tvingas söka nya vägar. Konkurrens slår ut dem som inte lyckas och det gör att många företag som tidigare producerat varor i ett land flyttar iväg produktionen till andra länder. Det gör att arbetstillfällen försvinner både i konkurser och i fabriksflyttar. Samtidigt har handeln lett till billigare varor och tjänster för alla och en högre levnadsstandard. En baksida är att koldioxidutsläppen ökat i takt med att mer varor skeppas omkring.
Världshandeln har vuxit explosionsartat de senaste årtionden och gör att företag ofta rör sig på en global marknad. Det innebär att företag i exempelvis Sverige kan leverera varor och tjänster till kunder i hela världen. Detta har skett på grund av att internet kopplar samman företag och kunder med varandra. WTO – Världshandelsorganisationen har också satt upp regler som underlättar handel mellan länder. Sverige är ett land som är nettoexportörer. Vi exporterar alltså mer än vi importerar. Donald Trumps tullar innebär att mycket handel försvåras länder emellan men det finns inget som tyder på att utvecklingen skulle förändras. En global marknad innebär också global konkurrens och det gör att företag hela tiden tvingas söka nya vägar. Konkurrens slår ut dem som inte lyckas och det gör att många företag som tidigare producerat varor i ett land flyttar iväg produktionen till andra länder. Det gör att arbetstillfällen försvinner både i konkurser och i fabriksflyttar. Samtidigt har handeln lett till billigare varor och tjänster för alla och en högre levnadsstandard. En baksida är att koldioxidutsläppen ökat i takt med att mer varor skeppas omkring.
FLÖDEN AV VAROR OCH TJÄNSTER
Text kommer...
Text kommer...
ORSAKER TILL BEFOLKNINGSFÖRDELNING
Mer text kanske kommer...
Mer text kanske kommer...
LOKALISERINGSFAKTORER FÖR BEFOLKNING
Nästan alla människor bor på en plats för att de är från den platsen men i grund kan man säga att människor bor på platser där andra människor bor. Historiskt har människor bott på platser där det fanns möjligheter att odla mat, finna drickbart vatten och därefter få möjligheten att handla med andra människor. Detta har gjort att många äldre samhällen och orter ligger vid vattendrag och kuster.
Moderna samhällen och orter har inte samma behov eftersom mat och vatten nu kan transporteras med hjälp av infrastruktur. Därför är dessa inte lika viktiga idag som förr. Nu kan man istället säga att tillgången till arbetstillfällen och närhet till bra infrastruktur är det som påverkar oss mest.
Slutligen kan man säga att det finns två eviga faktorer som alltid spelar in. Det ena är att människor vill känna trygghet. Därför är stabila och demokratiska samhällen att föredra jämfört med otrygga och sårbara samhällen. Detta är en orsak till migration. Den andra eviga faktorn är klimat. Människor vill helst leva där det är bekvämt. Därför är det mer människor som bor i de tempererade zonerna än vad som bor i de varmaste och kallaste klimaten.
Nästan alla människor bor på en plats för att de är från den platsen men i grund kan man säga att människor bor på platser där andra människor bor. Historiskt har människor bott på platser där det fanns möjligheter att odla mat, finna drickbart vatten och därefter få möjligheten att handla med andra människor. Detta har gjort att många äldre samhällen och orter ligger vid vattendrag och kuster.
Moderna samhällen och orter har inte samma behov eftersom mat och vatten nu kan transporteras med hjälp av infrastruktur. Därför är dessa inte lika viktiga idag som förr. Nu kan man istället säga att tillgången till arbetstillfällen och närhet till bra infrastruktur är det som påverkar oss mest.
Slutligen kan man säga att det finns två eviga faktorer som alltid spelar in. Det ena är att människor vill känna trygghet. Därför är stabila och demokratiska samhällen att föredra jämfört med otrygga och sårbara samhällen. Detta är en orsak till migration. Den andra eviga faktorn är klimat. Människor vill helst leva där det är bekvämt. Därför är det mer människor som bor i de tempererade zonerna än vad som bor i de varmaste och kallaste klimaten.
KONSKEVENSERNA AV BEFOLKNINGSFÖRDELNING
Jordens befolkning är verkligen inte jämnt fördelad över jordytan. Där människor haft tillgång till de historiska lokaliseringsfaktorerna – mat, vatten och handel – bor idag majoriteten av jordens befolkning. Kina och Indien men också de andra tempererade områdena på jordklotet. Detta i kombination med de moderna faktorerna – Jobb och infrastruktur – som driver på urbaniseringen av samhället så har vi fått en värld där stora delar av jordens befolkning bor i stora megastäder och områdena kring dessa. Detta gör människor mer sårbara för katastrofer och varubrister samtidigt som det kräver att vi lever liv som orsakar mer koldioxidutsläpp. Konsekvenserna blir också att vissa länder fått en ekonomisk fördel i sin stora befolkning som gör att världsordningen påverkas.
Jordens befolkning är verkligen inte jämnt fördelad över jordytan. Där människor haft tillgång till de historiska lokaliseringsfaktorerna – mat, vatten och handel – bor idag majoriteten av jordens befolkning. Kina och Indien men också de andra tempererade områdena på jordklotet. Detta i kombination med de moderna faktorerna – Jobb och infrastruktur – som driver på urbaniseringen av samhället så har vi fått en värld där stora delar av jordens befolkning bor i stora megastäder och områdena kring dessa. Detta gör människor mer sårbara för katastrofer och varubrister samtidigt som det kräver att vi lever liv som orsakar mer koldioxidutsläpp. Konsekvenserna blir också att vissa länder fått en ekonomisk fördel i sin stora befolkning som gör att världsordningen påverkas.
ORSAKER TILL BEFOLKNINGSUTVECKLING
En ökande befolkning innebär att man antingen har fler som föds än som dör inom ett land eller att man har en stor invandring. En minskande befolkning är det motsatta. Att fler dör än som föds eller att man har en utvandring. Många I-länder har problem med födslotal som är låga. Man räknar födslotal per kvinna eftersom det är det statistiskt säkraste sätten att veta hur många barn som föds per person. Att kvinnor i I-länder föder färre barn beror på att de i större grad än i fattigare länder har en egen karriär och ekonomi där barnafödande ses som ett hinder tidigt i livet. Det är också så att kunskaperna kring hur man inte blir med barn är mer spridda i rikare länder. Tillgången till skydd som preventivmedel och rättigheten att få göra abort är starka faktorer. Samtidigt lever folk längre i utvecklade länder. I U-länder är det tvärtom och det gör att många barn föds per kvinna i dessa länder. Samtidigt dör förvisso också fler tidigt men när sjukvården förbättras så räddas fler liv samtidigt som antalet barn per kvinna tar längre tid att sänka. Detta eftersom barnafödande är väldigt traditionstyngt. Invandring är den enda orsaken till att länder som Sverige har en ökande befolkning.
En ökande befolkning innebär att man antingen har fler som föds än som dör inom ett land eller att man har en stor invandring. En minskande befolkning är det motsatta. Att fler dör än som föds eller att man har en utvandring. Många I-länder har problem med födslotal som är låga. Man räknar födslotal per kvinna eftersom det är det statistiskt säkraste sätten att veta hur många barn som föds per person. Att kvinnor i I-länder föder färre barn beror på att de i större grad än i fattigare länder har en egen karriär och ekonomi där barnafödande ses som ett hinder tidigt i livet. Det är också så att kunskaperna kring hur man inte blir med barn är mer spridda i rikare länder. Tillgången till skydd som preventivmedel och rättigheten att få göra abort är starka faktorer. Samtidigt lever folk längre i utvecklade länder. I U-länder är det tvärtom och det gör att många barn föds per kvinna i dessa länder. Samtidigt dör förvisso också fler tidigt men när sjukvården förbättras så räddas fler liv samtidigt som antalet barn per kvinna tar längre tid att sänka. Detta eftersom barnafödande är väldigt traditionstyngt. Invandring är den enda orsaken till att länder som Sverige har en ökande befolkning.
KONSEKVENSERNA AV BEFOLKNINGSUTVECKLING
I länder där befolkningen ökar kan befolkningsutvecklingen både vara till för- och nackdel. Fördelen med en växande befolkning är att det är lättare att hantera en växande befolkning ekonomiskt. Antalet personer som betalar skatt ökar och då ökar också möjligheterna att satsa på rätt saker. Samtidigt innebär en ökande befolkning att behovet av bostäder och infrastruktur hela tiden kräver nya satsningar och investeringar. Men i samhällen där befolkningen minskar är det nästa alltid negativt. När en befolkning minskar så minskar efterfrågan på varor eftersom färre kan köpa. Det gör att exempelis bostäder tappar i värde och att mycket satsningar som gjorts blir mindre viktiga. När det föds färre barn blir exempelvis förskolor tommare och då kan man behöva stänga ner vilket ofta blir ett slöseri med pengar och en förlust av personal. Arbetslöshet kan följa. Samtidigt blir antalet skattebetalare i landet på sikt färre.
Hur en befolkningsstruktur ser ut kan man se med hjälp av en befolkningspyramid. En befolkningspyramid är ett diagram som visar hur mycket människor det finns i ett land av varje ålder. En bra pyramid är lite lagom bred i botten (där barnen är) och minskar sedan i en liknande takt hela tiden så att varje åldersgrupp blir lite mindre. Det gör att de grupper som kostar mest pengar för samhället – barn och gamla är lagom stora som grupper och så att de som kan betala skatt (de mellan 18 och 65) är tillräckligt många. Men om ett land antingen har alldeles för mycket barn eller gamla så har landet framtida problem. Därför har många I-länder satsat på en lagom invandring under de senaste 30 åren.
I länder där befolkningen ökar kan befolkningsutvecklingen både vara till för- och nackdel. Fördelen med en växande befolkning är att det är lättare att hantera en växande befolkning ekonomiskt. Antalet personer som betalar skatt ökar och då ökar också möjligheterna att satsa på rätt saker. Samtidigt innebär en ökande befolkning att behovet av bostäder och infrastruktur hela tiden kräver nya satsningar och investeringar. Men i samhällen där befolkningen minskar är det nästa alltid negativt. När en befolkning minskar så minskar efterfrågan på varor eftersom färre kan köpa. Det gör att exempelis bostäder tappar i värde och att mycket satsningar som gjorts blir mindre viktiga. När det föds färre barn blir exempelvis förskolor tommare och då kan man behöva stänga ner vilket ofta blir ett slöseri med pengar och en förlust av personal. Arbetslöshet kan följa. Samtidigt blir antalet skattebetalare i landet på sikt färre.
Hur en befolkningsstruktur ser ut kan man se med hjälp av en befolkningspyramid. En befolkningspyramid är ett diagram som visar hur mycket människor det finns i ett land av varje ålder. En bra pyramid är lite lagom bred i botten (där barnen är) och minskar sedan i en liknande takt hela tiden så att varje åldersgrupp blir lite mindre. Det gör att de grupper som kostar mest pengar för samhället – barn och gamla är lagom stora som grupper och så att de som kan betala skatt (de mellan 18 och 65) är tillräckligt många. Men om ett land antingen har alldeles för mycket barn eller gamla så har landet framtida problem. Därför har många I-länder satsat på en lagom invandring under de senaste 30 åren.
ORSAKER TILL MIGRATIONSMÖNSTER
Migrationsmönster gå ofta från länder där det är svårare att bo till områden där det är lättare att bo och här spelar lokaliseringsfaktorerna för befolkning in (se ORSAKER TILL BEFOLKNINGSFÖRDELNING). Migration kan också ske av andra orsaker där den vanligaste orsaken är att få vara nära familj och vänner.
Migrationsmönster gå ofta från länder där det är svårare att bo till områden där det är lättare att bo och här spelar lokaliseringsfaktorerna för befolkning in (se ORSAKER TILL BEFOLKNINGSFÖRDELNING). Migration kan också ske av andra orsaker där den vanligaste orsaken är att få vara nära familj och vänner.
PUSH/PULL
Man kan dela in de mekanismer som påverkar migration i Push- och Pull-faktorer.
PUSH-faktorer är orsaker som gör att människa vill lämna den platsen den bor på. Sådana saker kan vara krig, klimatrelaterade problem eller brist på arbeten, utbildning eller framtidsutsikter. Namnet kommer från engelskans ”push” som betyder putta.
PULL-faktorer är orsaker som attraherar människor till en plats. Sådana saker kan vara lugn, tillgång till bostäder, säkerhet, gynnsamt klimat och bra arbetsmöjligheter och framtidsutsikter. Namnet kommer från engelskans ”pull” som betyder dra.
Man kan dela in de mekanismer som påverkar migration i Push- och Pull-faktorer.
PUSH-faktorer är orsaker som gör att människa vill lämna den platsen den bor på. Sådana saker kan vara krig, klimatrelaterade problem eller brist på arbeten, utbildning eller framtidsutsikter. Namnet kommer från engelskans ”push” som betyder putta.
PULL-faktorer är orsaker som attraherar människor till en plats. Sådana saker kan vara lugn, tillgång till bostäder, säkerhet, gynnsamt klimat och bra arbetsmöjligheter och framtidsutsikter. Namnet kommer från engelskans ”pull” som betyder dra.
KONSEKVENSERNA AV MIGRATIONSMÖNSTER
När människor migrerar så möts språk, kulturer och religioner på platser som utmanar samhället. Detta har ibland lett till konflikter men även till framgångar. Mycket beror på hur bra grupper är på att integreras med varandra. Människor som migrerat av fri vilja har oftast en fördel jämfört med människor som tvingats att migrera. Detta då de har haft större möjlighet att förbereda sin flytt och få med sig de av sina ägodelar som de önskar få med sig. Människor som flytt har däremot ofta fått överge mycket av sina viktigaste minnen och ägodelar – och ibland även upplevt trauman som kan göra det svårt att integrera sig fullt ut med befolkningen på den nya platsen.
När människor migrerar så möts språk, kulturer och religioner på platser som utmanar samhället. Detta har ibland lett till konflikter men även till framgångar. Mycket beror på hur bra grupper är på att integreras med varandra. Människor som migrerat av fri vilja har oftast en fördel jämfört med människor som tvingats att migrera. Detta då de har haft större möjlighet att förbereda sin flytt och få med sig de av sina ägodelar som de önskar få med sig. Människor som flytt har däremot ofta fått överge mycket av sina viktigaste minnen och ägodelar – och ibland även upplevt trauman som kan göra det svårt att integrera sig fullt ut med befolkningen på den nya platsen.
ORSAKERNA TILL URBANISERING
Människor har flyttat till städer enda sedan industrialiseringens start på 1700-talet. Eftersom människor inte längre behöver odla sin mat utan istället behöver arbeta så erbjuder städer en större möjlighet att överleva än landsbygden. Därför ökar de flesta städerna i storlek. Större städer ökar mer än mindre städer eftersom det helt enkelt finns mer möjligheter till jobb på platser där befolkningen ökar och en stor marknad med kunder och arbetare erbjuds. Livet i staden är också mer anonymt än livet på landet. Detta tilltalar många människor men gör också livet annorlunda. Unga människor och framförallt kvinnor tenderar att flytta från landsbygden till städer.
Människor har flyttat till städer enda sedan industrialiseringens start på 1700-talet. Eftersom människor inte längre behöver odla sin mat utan istället behöver arbeta så erbjuder städer en större möjlighet att överleva än landsbygden. Därför ökar de flesta städerna i storlek. Större städer ökar mer än mindre städer eftersom det helt enkelt finns mer möjligheter till jobb på platser där befolkningen ökar och en stor marknad med kunder och arbetare erbjuds. Livet i staden är också mer anonymt än livet på landet. Detta tilltalar många människor men gör också livet annorlunda. Unga människor och framförallt kvinnor tenderar att flytta från landsbygden till städer.
KONSEKVENSERNA AV URBANISERING
Urbaniseringen leder till ett samhälle med megastäder och stora krav på fungerande infrastruktur. På många platser har detta lyckats men på många platser har det inte gått så bra. En sak som urbanisering leder till är därför slumområden dit människor som flyttat till städer men som saknar pengar att köpa bra bostäder hamnar. I mångmiljonstäder i framförallt U-länder kan dessa slumområden vara mycket stora och ofta vara ganska underutvecklade. En massflytt till städer leder till att efterfrågan på centrala bostäder ökar samtidigt som det är svårt att bygga centralt då dessa områden oftast är bebyggda (exploaterade). Detta gör att priserna i städernas centrum stiger kraftigt. Samtidigt sjunker ofta priserna utanför städerna varför förorter bildas. I många stora städer har klassiska centrala områden renoverats och bebyggts med höga moderna byggnader. Detta kallas för gentrifiering och innbeär ofta att många av de som ursprungligen bodde i en stad kan tvingas iväg från sina hem för att de helt enkelt inte har råd att bo kvar. I n flyttar istället rikare människor.
Urbaniseringen leder till ett samhälle med megastäder och stora krav på fungerande infrastruktur. På många platser har detta lyckats men på många platser har det inte gått så bra. En sak som urbanisering leder till är därför slumområden dit människor som flyttat till städer men som saknar pengar att köpa bra bostäder hamnar. I mångmiljonstäder i framförallt U-länder kan dessa slumområden vara mycket stora och ofta vara ganska underutvecklade. En massflytt till städer leder till att efterfrågan på centrala bostäder ökar samtidigt som det är svårt att bygga centralt då dessa områden oftast är bebyggda (exploaterade). Detta gör att priserna i städernas centrum stiger kraftigt. Samtidigt sjunker ofta priserna utanför städerna varför förorter bildas. I många stora städer har klassiska centrala områden renoverats och bebyggts med höga moderna byggnader. Detta kallas för gentrifiering och innbeär ofta att många av de som ursprungligen bodde i en stad kan tvingas iväg från sina hem för att de helt enkelt inte har råd att bo kvar. I n flyttar istället rikare människor.
HÅLLBAR UTVECKLING
VAD KLIMAT ÄR
Klimat är en sammanslagning av allt väder på en plats under en lång tid (minst 30 år). Klimatet är inte konstant utan kan ändra sig under lång tid men ändringarna är oftast inte så stora och tar lång tid. Jordklotet är stort och det är väldigt olika klimat på olika platser. För att det ska bli lättare att tala om och jämföra olika platser har vi delat in jorden i olika klimatzoner där klimatet inom en zon är liknande på de olika platserna.
De olika zonerna är från ekvatorn och utåt: Den tropiska zonen, Den subtropiska zonen, Den tempererade zonen och polarzonen.
Tropiska zonen är den zonen som ligger kring ekvatorn och består av flera biom (vegetationszoner) där de viktigaste är regnskog, savann och stäpp. Tropiska zonen är väldigt varm och har i regel bara två årstider: regnperiod och torkperiod.
Subtropiska zonen är den zonen som ligger en bit norr och söder om ekvatorn. Den består av biomen: Öken, Macchia och Medelhavsklimat. Den subrtopiska zonen är varm och väldigt torr. Nära haven är det oftast en del nederbörd och svalare på vintern men inåt landet är det nästan inga årstider alls.
Tempererade zonen är den zonen där majoriteten av jordens befolkning bor. Stora delar av Europa, Nordamerika och Asien domineras av den här zonen som har fyra årstider och domineras av biomen: Tajga (Barrskog), Lövskog och Prärie. Den tempererade zonen lämpar sig för jordbruk och det är i den zonen vi bor.
Polarzonen återfinns i absoluta norr och söder nära polerna. Zonen domineras av köld och is där marken ofta är permafrusen – dvs i ständig tjäle. Detta gör att få växter kan växa här. Biom i zonen är tundra och olika islandskap som glaciärer och havsis. Väldigt få människor bor i polarzonen.
Klimat är en sammanslagning av allt väder på en plats under en lång tid (minst 30 år). Klimatet är inte konstant utan kan ändra sig under lång tid men ändringarna är oftast inte så stora och tar lång tid. Jordklotet är stort och det är väldigt olika klimat på olika platser. För att det ska bli lättare att tala om och jämföra olika platser har vi delat in jorden i olika klimatzoner där klimatet inom en zon är liknande på de olika platserna.
De olika zonerna är från ekvatorn och utåt: Den tropiska zonen, Den subtropiska zonen, Den tempererade zonen och polarzonen.
Tropiska zonen är den zonen som ligger kring ekvatorn och består av flera biom (vegetationszoner) där de viktigaste är regnskog, savann och stäpp. Tropiska zonen är väldigt varm och har i regel bara två årstider: regnperiod och torkperiod.
Subtropiska zonen är den zonen som ligger en bit norr och söder om ekvatorn. Den består av biomen: Öken, Macchia och Medelhavsklimat. Den subrtopiska zonen är varm och väldigt torr. Nära haven är det oftast en del nederbörd och svalare på vintern men inåt landet är det nästan inga årstider alls.
Tempererade zonen är den zonen där majoriteten av jordens befolkning bor. Stora delar av Europa, Nordamerika och Asien domineras av den här zonen som har fyra årstider och domineras av biomen: Tajga (Barrskog), Lövskog och Prärie. Den tempererade zonen lämpar sig för jordbruk och det är i den zonen vi bor.
Polarzonen återfinns i absoluta norr och söder nära polerna. Zonen domineras av köld och is där marken ofta är permafrusen – dvs i ständig tjäle. Detta gör att få växter kan växa här. Biom i zonen är tundra och olika islandskap som glaciärer och havsis. Väldigt få människor bor i polarzonen.
FAKTORER SOM PÅVERKAR KLIMAT
Klimatet på en plats brukar påverkas av tre saker: temperatur, nederbörd, vindar.
Temperaturen brukar i sin tur påverkas av fyra saker: Läget på en plats i förhållande till ekvatorn (ju närmre desto varmare); Höjden över havet (ju högre upp desto kallare); Närheten till stora vattenmassor (Ju närmre en stor vattenmassa desto mindre skillnader mellan sommar och vinter) och läget på en plats i förhållande till varma och kalla luft- och havsströmmar.
Nederbörd påverkas främst av tre saker: hur nära det är till stora vattenmassor (Ju längre ifrån desto mindre nederbörd; Hur området kring platsen ser ut (höga bergskedjor bromsar moln vilket gör att områden mellan berg och hav ofta får mer nederbörd än områden som har en bergskedja mellan sig och stora vattenmassor) samt avståndet till ekvatorn (närmst ekvatorn regnar det rikligt vilket gör att det precis över och under ekvatorn blir torrare. Det är också relativt lite nederbörd högre upp nära polerna.
Vindar uppstår naturligt av jordens rotation och jordytans temperatur. Det finns dock vissa luftströmmar som uppstår regelbundet när vattnet i oceanerna når rätt temperaturer. Några av dessa är monsunvindarna runt ekvatorn i Indiska oceanen och Stilla havet samt El Niño och La Niña.
Solen är den viktigaste faktorn för klimat och tillsammans med atmosfären som skapar en växthuseffekt så blir jordklotet rätt temperatur.Temperaturen brukar i sin tur påverkas av fyra saker: Läget på en plats i förhållande till ekvatorn (ju närmre desto varmare); Höjden över havet (ju högre upp desto kallare); Närheten till stora vattenmassor (Ju närmre en stor vattenmassa desto mindre skillnader mellan sommar och vinter) och läget på en plats i förhållande till varma och kalla luft- och havsströmmar.
Nederbörd påverkas främst av tre saker: hur nära det är till stora vattenmassor (Ju längre ifrån desto mindre nederbörd; Hur området kring platsen ser ut (höga bergskedjor bromsar moln vilket gör att områden mellan berg och hav ofta får mer nederbörd än områden som har en bergskedja mellan sig och stora vattenmassor) samt avståndet till ekvatorn (närmst ekvatorn regnar det rikligt vilket gör att det precis över och under ekvatorn blir torrare. Det är också relativt lite nederbörd högre upp nära polerna.
Vindar uppstår naturligt av jordens rotation och jordytans temperatur. Det finns dock vissa luftströmmar som uppstår regelbundet när vattnet i oceanerna når rätt temperaturer. Några av dessa är monsunvindarna runt ekvatorn i Indiska oceanen och Stilla havet samt El Niño och La Niña.
MÄNNISKANS PÅVERKAN PÅ KLIMAT
Människans absoluta största påverkan på klimatet är vår användning utav fossila bränslen. Kol, gas och olja är alla bränslen som kommer från jordens inre och som bildats under miljontals år. De har bildats av växter och djur som levde på jorden för miljoner år sedan (på dinosauriernas tid). På den tiden hade vi ett annat klimat med mycket mer koldioxid i atmosfären. Det gjorde att växthuseffekten var starkare och klimatet varmare. Jorden har sedan blivit kallare under väldigt lång tid i takt med att kolatomer som bundits i växternas stammar och djuren kroppar fastnat under marken och försvunnit från ”kolets kretslopp”. Markens tryck har pressat ihop dessa till stenkol gas och olja. När vi nu har börjat ta upp dessa ur marken och eldar dessa så sprids återigen deras kolatomer och växthuseffekten ökar i snabb takt. Detta gör att klimatet förändras snabbare än naturen och samhället klarar av och vi ser ökade problem i samband med detta. Samtidigt så minskar vi också skogarna runt om på jorden som bromsar in växthuseffekten genom sin fotosyntes. Detta sker för att göra plats för matproduktion som jordens ökande befolkning behöver.
Konsekvenser av klimatförändringarna är: en havsyta som stiger på grund av att isarna smälter och att varmt vatten sväller och tar mer plats än kallt vatten; Att det lokala klimatet ändras på en plats vilket gör vädret mer oförutsägbart; Att många djur- och växtarter försvinner för att de är känsliga och har svårt att anpassa sig.
Människans absoluta största påverkan på klimatet är vår användning utav fossila bränslen. Kol, gas och olja är alla bränslen som kommer från jordens inre och som bildats under miljontals år. De har bildats av växter och djur som levde på jorden för miljoner år sedan (på dinosauriernas tid). På den tiden hade vi ett annat klimat med mycket mer koldioxid i atmosfären. Det gjorde att växthuseffekten var starkare och klimatet varmare. Jorden har sedan blivit kallare under väldigt lång tid i takt med att kolatomer som bundits i växternas stammar och djuren kroppar fastnat under marken och försvunnit från ”kolets kretslopp”. Markens tryck har pressat ihop dessa till stenkol gas och olja. När vi nu har börjat ta upp dessa ur marken och eldar dessa så sprids återigen deras kolatomer och växthuseffekten ökar i snabb takt. Detta gör att klimatet förändras snabbare än naturen och samhället klarar av och vi ser ökade problem i samband med detta. Samtidigt så minskar vi också skogarna runt om på jorden som bromsar in växthuseffekten genom sin fotosyntes. Detta sker för att göra plats för matproduktion som jordens ökande befolkning behöver.
Konsekvenser av klimatförändringarna är: en havsyta som stiger på grund av att isarna smälter och att varmt vatten sväller och tar mer plats än kallt vatten; Att det lokala klimatet ändras på en plats vilket gör vädret mer oförutsägbart; Att många djur- och växtarter försvinner för att de är känsliga och har svårt att anpassa sig.
KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR FÖR MÄNNISKOR I OLIKA DELAR AV VÄRLDEN
En av de stora bördorna med klimatförändringarna är de ökande kostnaderna som de för med sig. Höjda havsnivåer innebär att vissa områden blir svårare att bo i och att stora skador uppstår på de hus som drabbas av översvämningar. Dessutom krävs många dyra åtgärder för att skydda sig mot framtida problem vilket gör livet svårare för många. Missväxt som uppstår i samband med att klimatet ändras leder också till problem. Priset på apelsinjuice, choklad och kaffe har exempelvis skjutit i höjden på grund av att skördar har blivit mindre när klimatet slagit till mot de områden där dessa grödor odlas. Stormar och värmeböljor gör också att områden drabbas av mer problem än tidigare vilket leder till svält och problem som i värsta fall kan leda till skador och död. Jordbrukare runt om i världen får svårare att tjäna pengar. Människor kommer behöva migrera på grund av klimatet.
En av de stora bördorna med klimatförändringarna är de ökande kostnaderna som de för med sig. Höjda havsnivåer innebär att vissa områden blir svårare att bo i och att stora skador uppstår på de hus som drabbas av översvämningar. Dessutom krävs många dyra åtgärder för att skydda sig mot framtida problem vilket gör livet svårare för många. Missväxt som uppstår i samband med att klimatet ändras leder också till problem. Priset på apelsinjuice, choklad och kaffe har exempelvis skjutit i höjden på grund av att skördar har blivit mindre när klimatet slagit till mot de områden där dessa grödor odlas. Stormar och värmeböljor gör också att områden drabbas av mer problem än tidigare vilket leder till svält och problem som i värsta fall kan leda till skador och död. Jordbrukare runt om i världen får svårare att tjäna pengar. Människor kommer behöva migrera på grund av klimatet.
KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR FÖR SAMHÄLLET I OLIKA DELAR AV VÄRLDEN
Samhället är människors gemenskap och det som drabbar enskilda människor drabbar också på många sätt samhället. Ökade kostnader för skydd mot väder och vattennivåer leder till att samhällen måste lägga mer pengar på det och kan lägga mindre pengar på andra viktiga saker. Ökade livsmedelspriser leder till högre inflation vilket kan skapa problem för samhällets ekonomi och lönsamhet. Stora naturkatastrofer ställer också höga krav på att samhällen är rustade och redo med räddningstjänst och sjukvård. Här är vissa samhällen robustare (starkare rustade) än andra. Samhällen som råkat ut för klimatrelaterade problem är också olika bra på att återskapa sig. Ett samhälle som kan ta sig tillbaka efter en stor katastrof är resilient. Ett förändrat kliumat kommer skapa brist på vatten och detta kan leda till konflikter och krig i framtiden.
Samhället är människors gemenskap och det som drabbar enskilda människor drabbar också på många sätt samhället. Ökade kostnader för skydd mot väder och vattennivåer leder till att samhällen måste lägga mer pengar på det och kan lägga mindre pengar på andra viktiga saker. Ökade livsmedelspriser leder till högre inflation vilket kan skapa problem för samhällets ekonomi och lönsamhet. Stora naturkatastrofer ställer också höga krav på att samhällen är rustade och redo med räddningstjänst och sjukvård. Här är vissa samhällen robustare (starkare rustade) än andra. Samhällen som råkat ut för klimatrelaterade problem är också olika bra på att återskapa sig. Ett samhälle som kan ta sig tillbaka efter en stor katastrof är resilient. Ett förändrat kliumat kommer skapa brist på vatten och detta kan leda till konflikter och krig i framtiden.
KONSEKVENSER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR FÖR NATUREN I OLIKA DELAR AV VÄRLDEN
Att klimatet förändras skapar oåterkalleliga skador på naturen. Arter som tidigare klarat sig bra kan få svårt att överleva och andra arter som har lättare att klara sig breder ut sig. Detta rubbar ekosystemen och leder till att invasiva (främmande och hotfulla) arter sprider sig. Ofta leder detta till mer artdöd då visa djur och växter helt enkelt tar andras plats. Vissa djur och växter är viktiga för människan. Dessa gör något som kallas för ekosystemtjänster. Ett sådant exempel är bin som pollinerar växter vi människor behöver för att få mat. Om dessa arter får det svårare får vi människor det svårare. Ett annat exempel är korallreven som dör ut när klimatförändras. Korallreven är hem till viktiga fiskar som många människor äter. Reven skyddar också många tropiska öar från att drabbas av vågor som eroderar (SE EXOGENA PROCESSER I BÖRJAN) stränderna. Det kan leda till öarna försvinner och människorna är tvingas fly.
Att klimatet förändras skapar oåterkalleliga skador på naturen. Arter som tidigare klarat sig bra kan få svårt att överleva och andra arter som har lättare att klara sig breder ut sig. Detta rubbar ekosystemen och leder till att invasiva (främmande och hotfulla) arter sprider sig. Ofta leder detta till mer artdöd då visa djur och växter helt enkelt tar andras plats. Vissa djur och växter är viktiga för människan. Dessa gör något som kallas för ekosystemtjänster. Ett sådant exempel är bin som pollinerar växter vi människor behöver för att få mat. Om dessa arter får det svårare får vi människor det svårare. Ett annat exempel är korallreven som dör ut när klimatförändras. Korallreven är hem till viktiga fiskar som många människor äter. Reven skyddar också många tropiska öar från att drabbas av vågor som eroderar (SE EXOGENA PROCESSER I BÖRJAN) stränderna. Det kan leda till öarna försvinner och människorna är tvingas fly.
MÄNNISKORS TILLGÅNG TILL FÖRNYBARA RESURSER OCH ICKE-FÖRNYBARA RESURSER
Förnybara resurser är sådant som kan användas om och om igen utan att det tar slut. Naturen är full av dessa och de finns överallt runt omkring oss. Solens sken kommer finnas så länge vi lever, vinden kommer blåsa och regnet kommer falla. Eftersom vi kan använda dessa till att skapa ström så är de förnybara resurser. Alla har tillgång till sol och vind och många har tillgång till vattendrag som bildas av regn – men för att använda förnybara resurser behövs teknik som är dyr och de ger inte så mycket energi, vilket innebär att man måste bygga mycket vilket kostar en del. En annan nackdel med förnybara resurser är att de ofta inte går att lita på. Skiner inte solen så ger inte solceller någon ström.
Icke-förnybara resurser är sådant som man kan göra slut på. Olja, kol och andra bränslen som är svårt att tillverka på egen hand är exempel på icke-förnybara resurser. Anledningen till at vi använder icke-förnybara resurser är att de är lätta att få mycket energi ifrån. Uran som man använder till kärnkraft kan ge skitmycket ström men skapar sedan problem med att det färdiganvända bränslet är jättefarligt. Även olja, gas och kol skapar problem i efterhand eftersom de släpper ut koldioxid och förstärker växthuseffekten. Hade inte icke-förnybara resurser varit så smidiga och billiga hade vi nog inte använt dem men nu är vi istället beroende av dem vilket gör att vi ogärna ställer om samhället till att använda de förnybara resurserna. Ur hållbarhetssynpunkt måste vi dock göra det förr eller senare.
Förnybara resurser är sådant som kan användas om och om igen utan att det tar slut. Naturen är full av dessa och de finns överallt runt omkring oss. Solens sken kommer finnas så länge vi lever, vinden kommer blåsa och regnet kommer falla. Eftersom vi kan använda dessa till att skapa ström så är de förnybara resurser. Alla har tillgång till sol och vind och många har tillgång till vattendrag som bildas av regn – men för att använda förnybara resurser behövs teknik som är dyr och de ger inte så mycket energi, vilket innebär att man måste bygga mycket vilket kostar en del. En annan nackdel med förnybara resurser är att de ofta inte går att lita på. Skiner inte solen så ger inte solceller någon ström.
Icke-förnybara resurser är sådant som man kan göra slut på. Olja, kol och andra bränslen som är svårt att tillverka på egen hand är exempel på icke-förnybara resurser. Anledningen till at vi använder icke-förnybara resurser är att de är lätta att få mycket energi ifrån. Uran som man använder till kärnkraft kan ge skitmycket ström men skapar sedan problem med att det färdiganvända bränslet är jättefarligt. Även olja, gas och kol skapar problem i efterhand eftersom de släpper ut koldioxid och förstärker växthuseffekten. Hade inte icke-förnybara resurser varit så smidiga och billiga hade vi nog inte använt dem men nu är vi istället beroende av dem vilket gör att vi ogärna ställer om samhället till att använda de förnybara resurserna. Ur hållbarhetssynpunkt måste vi dock göra det förr eller senare.
MÄNNISKORS ANVÄNDNING AV FÖRNYBARA RESURSER OCH ICKE-FÖRNYBARA RESURSER
Användning av icke-förnybara resurser är ett problem eftersom det ofta är så smidigt och billigt att det är svårt att tjäna pengar på förnybara resurser. Därför behöver samhället oftast kombinera skatter och straffavgifter på icke-förnybara resurser med subventioner – rabatter från staten – på förnybara resurser för att de ha en chans. Så gör vi i Sverige med solceller. Varje gång någon vill köpa solceller till sitt hus så går staten in och betalar en viss procent av kostnaden. Det gör att fler skaffar solceller.
Man kan även prata om förnybara resurser när det kommer till saker som naturen producerar. Fisk skulle man kunna se som en förnybar resurs så länge man tar ut mindre eller lika mycket som återskapas av naturen varje år. Detta bygger alltså på att man fiskar upp lagom mycket fisk och att man gör det på ett sätt som inte förstör fiskens livsmiljöer. Då kommer vi in på hållbarhet som ligger nära förnybara resurser som begrepp.
Användning av icke-förnybara resurser är ett problem eftersom det ofta är så smidigt och billigt att det är svårt att tjäna pengar på förnybara resurser. Därför behöver samhället oftast kombinera skatter och straffavgifter på icke-förnybara resurser med subventioner – rabatter från staten – på förnybara resurser för att de ha en chans. Så gör vi i Sverige med solceller. Varje gång någon vill köpa solceller till sitt hus så går staten in och betalar en viss procent av kostnaden. Det gör att fler skaffar solceller.
Man kan även prata om förnybara resurser när det kommer till saker som naturen producerar. Fisk skulle man kunna se som en förnybar resurs så länge man tar ut mindre eller lika mycket som återskapas av naturen varje år. Detta bygger alltså på att man fiskar upp lagom mycket fisk och att man gör det på ett sätt som inte förstör fiskens livsmiljöer. Då kommer vi in på hållbarhet som ligger nära förnybara resurser som begrepp.
HUR MÄNNISKANS LIVSMILJÖER PÅVERKAS AV RESURSANVÄNDNING
I takt med att vi använder vissa resurser så drabbas vi av förändringar av vår livsmiljö. Den största förändringen är när vi fysiskt ändra naturen omkring oss för att få resurser. När man hugger ner skog, skapar gruvor och dämmer upp floder för att få vattenkraft. Men våra livsmiljöer kan också påverkas i bakgrunden genom att vi släpper ut koldioxid som förstärker växthuseffekten och värmer upp jorden. Då stiger havsvattnet och djur och växter tar skada. Det är dessutom en ganska orättvis förändring eftersom den är global och därmed påverkar andra platser än de som är nära de resurser som tar från naturen. Användandet av resurser skapar också avfall. Vi använder olja för att skapa plaster som sedan lätt fastnar i naturen och faller sönder till mikroplaster som vi kan upptäcka överallt. Resursanvändning är därför något som vi behöver förstå har en påverkan på oss. Samtidigt är det till viss del oundvikligt om vi ska fortsätta leva den livsstilen vi har nu. Då blir hållbarhet en viktig fråga.
I takt med att vi använder vissa resurser så drabbas vi av förändringar av vår livsmiljö. Den största förändringen är när vi fysiskt ändra naturen omkring oss för att få resurser. När man hugger ner skog, skapar gruvor och dämmer upp floder för att få vattenkraft. Men våra livsmiljöer kan också påverkas i bakgrunden genom att vi släpper ut koldioxid som förstärker växthuseffekten och värmer upp jorden. Då stiger havsvattnet och djur och växter tar skada. Det är dessutom en ganska orättvis förändring eftersom den är global och därmed påverkar andra platser än de som är nära de resurser som tar från naturen. Användandet av resurser skapar också avfall. Vi använder olja för att skapa plaster som sedan lätt fastnar i naturen och faller sönder till mikroplaster som vi kan upptäcka överallt. Resursanvändning är därför något som vi behöver förstå har en påverkan på oss. Samtidigt är det till viss del oundvikligt om vi ska fortsätta leva den livsstilen vi har nu. Då blir hållbarhet en viktig fråga.
INTRESSEKONFLIKTER KRING NATURRESURSER
Naturresurser har ofta ett värde. Vissa naturresurser som bär i en skog har ett relativt lågt värde. Andra naturresurser som olja eller diamanter kan ha ett högt värde. Det är lätt att bli osams och girig om det finns ett stort värde i någonting. Men sen kan det också finnas saker som är olika mycket värt för olika människor och olika värt beroende på vem man frågar. Om vi går tillbaka till exemplet med bären så kan skogen vara en mysig plats och de där bären något som människor som bor i närheten tycker om att plocka. I vissa delar av Sverige har det dykt upp företag som anställer utländska bärplockare för att plocka rent skogar på alla bär för att sälja. Detta är lagligt men en grogrund till mindre konflikter. Ett annat exempel är Norra kärr – en planerad gruva som företag vill starta i Gränna. I berget i Gränna finns en av världens viktigaste metaller. Med hjälp av metallerna kan man bygga batterier till elbilar. Värdet är skyhögt eftersom många vill bygga batterier samtidigt som metallerna är så sällsynta att de just nu endast finns i Kina. Men om man tar upp metallerna finns det risk att gifter läcker ut i Vättern. Vättern är inte bara ett hem för fiskar utan också dricksvattnet till hela Jönköping, Örebro och i framtiden kanske även Stockholm. Här blir konflikten större. Och eftersom Sverige är ett land med ganska starka lagar och hög demokrati är det än så länge inget jättebråk om detta. Men i länder med svagare stat kan intressekonflikter om naturresurser leda till stora och ibland även våldsamma konflikter. Diamanter är en sådan. Krig har startats för diamanter.
Naturresurser har ofta ett värde. Vissa naturresurser som bär i en skog har ett relativt lågt värde. Andra naturresurser som olja eller diamanter kan ha ett högt värde. Det är lätt att bli osams och girig om det finns ett stort värde i någonting. Men sen kan det också finnas saker som är olika mycket värt för olika människor och olika värt beroende på vem man frågar. Om vi går tillbaka till exemplet med bären så kan skogen vara en mysig plats och de där bären något som människor som bor i närheten tycker om att plocka. I vissa delar av Sverige har det dykt upp företag som anställer utländska bärplockare för att plocka rent skogar på alla bär för att sälja. Detta är lagligt men en grogrund till mindre konflikter. Ett annat exempel är Norra kärr – en planerad gruva som företag vill starta i Gränna. I berget i Gränna finns en av världens viktigaste metaller. Med hjälp av metallerna kan man bygga batterier till elbilar. Värdet är skyhögt eftersom många vill bygga batterier samtidigt som metallerna är så sällsynta att de just nu endast finns i Kina. Men om man tar upp metallerna finns det risk att gifter läcker ut i Vättern. Vättern är inte bara ett hem för fiskar utan också dricksvattnet till hela Jönköping, Örebro och i framtiden kanske även Stockholm. Här blir konflikten större. Och eftersom Sverige är ett land med ganska starka lagar och hög demokrati är det än så länge inget jättebråk om detta. Men i länder med svagare stat kan intressekonflikter om naturresurser leda till stora och ibland även våldsamma konflikter. Diamanter är en sådan. Krig har startats för diamanter.
SAMBAND MELLAN DEMOGRAFI OCH EKONOMISK LEVNADSSTANDARD
Text kommer...
Text kommer...
SAMBAND MELLAN DEMOGRAFI OCH SOCIAL LEVNADSSTANDARD
Text kommer...
Text kommer...
SAMBAND MELLAN JÄMSTÄLLHET OCH EKONOMISK LEVNADSSTANDARD
Jämställdhet innebär att kvinnor har samma möjligheter som män och detta har nästan inte uppnåtts i något samhälle. I Sverige har vi kommit långt men det är fortfarande skillnader i möjligheter för kvinnor och män och mansdominerade yrken värderas som viktigare och högre betalda än kvinnodominerade yrken. Samtidigt har vi det bra i Sverige. Jämställdheten i många länder är väldigt låg. I många länder har kvinnor nästan färdiga roller som de saknar makt att ändra på. De förväntas bli fruar och mammor. Detta gör att kvinnors nytta för samhället blir begränsad. Det gör också att flickors behov av skola förändras. Om du inte förväntas arbeta är det inte lönt att utbilda sig vidare, speciellt inte om det kostar. När kvinnor inte släpps in på arbetsmarknaden så tappar länder hälften av de som kan arbeta och tjäna pengar för landet. Dessutom missar man hälften av de som kan starta nya företag och uppfinna saker. Rent ekonomiskt är det en katastrofal affär. Nu är många av dessa länder dessutom fattiga från start vilket ytterligare försvårar möjligheterna.
Jämställdhet innebär att kvinnor har samma möjligheter som män och detta har nästan inte uppnåtts i något samhälle. I Sverige har vi kommit långt men det är fortfarande skillnader i möjligheter för kvinnor och män och mansdominerade yrken värderas som viktigare och högre betalda än kvinnodominerade yrken. Samtidigt har vi det bra i Sverige. Jämställdheten i många länder är väldigt låg. I många länder har kvinnor nästan färdiga roller som de saknar makt att ändra på. De förväntas bli fruar och mammor. Detta gör att kvinnors nytta för samhället blir begränsad. Det gör också att flickors behov av skola förändras. Om du inte förväntas arbeta är det inte lönt att utbilda sig vidare, speciellt inte om det kostar. När kvinnor inte släpps in på arbetsmarknaden så tappar länder hälften av de som kan arbeta och tjäna pengar för landet. Dessutom missar man hälften av de som kan starta nya företag och uppfinna saker. Rent ekonomiskt är det en katastrofal affär. Nu är många av dessa länder dessutom fattiga från start vilket ytterligare försvårar möjligheterna.
SAMBAND MELLAN JÄMSTÄLLDHET OCH SOCIAL LEVNADSSTANDARD
Kvinnors roller blir också något som gör att kvinnor värderas lägre än män i många samhällen. I många länder är en son bättre än en dotter eftersom sonen kommer tjäna pengar vilket också gör att sonen kan dela med sig av detta till sina föräldrar. I länder utan bra välfärd kan en son vara din pension. En dotter kan däremot bli problem. Om hon inte lyckas bli bortgift så kan det leda till skam och kostnader. Därför förekommer det att man gifter bort barn tidigt. På det sättet blir det lättare att kontrollera att det ”går bra”. Kvinnor i U-länder har därför en större chans att få till ett liv om de lyckas utbilda sig. Om de lyckas utbilda sig och få ett jobb kan de tjäna egna pengar och styra sina egna liv. Kan de dessutom skydda sig från att bli gravida blir det lättare att inte halka tillbaka ner igen. Detta är också en anledning till att lämna U-länder och söka lyckan i andra mer utvecklade länder.
Kvinnors roller blir också något som gör att kvinnor värderas lägre än män i många samhällen. I många länder är en son bättre än en dotter eftersom sonen kommer tjäna pengar vilket också gör att sonen kan dela med sig av detta till sina föräldrar. I länder utan bra välfärd kan en son vara din pension. En dotter kan däremot bli problem. Om hon inte lyckas bli bortgift så kan det leda till skam och kostnader. Därför förekommer det att man gifter bort barn tidigt. På det sättet blir det lättare att kontrollera att det ”går bra”. Kvinnor i U-länder har därför en större chans att få till ett liv om de lyckas utbilda sig. Om de lyckas utbilda sig och få ett jobb kan de tjäna egna pengar och styra sina egna liv. Kan de dessutom skydda sig från att bli gravida blir det lättare att inte halka tillbaka ner igen. Detta är också en anledning till att lämna U-länder och söka lyckan i andra mer utvecklade länder.
SAMBAND MELLAN UTBILDNING OCH EKONOMISK LEVNADSSTANDARD
Utbildning är en nyckel att styra sitt liv. I många I-länder är man tvungen att gå i skola under vissa perioder av sitt liv. Därefter är det nästan så att man måste utbilda sig vidare oavsett om man vill eller inte för att få en chans att få ett jobb. Detta eftersom det blivit en norm med lång utbildning. I fattigare länder är det inte lika vanligt att man går i skola länge. Ofta är inte arbetsmarknaden lika krävande. De jobben som finns är enkla jobb som inte kräver så mycket förutbildning. Detta gör att endast ett fåtal utbildar sig länge. Detta blir en orsak till att det är svårt att lyfta fattiga länder ur fattigdom. De har svårt att konkurrera med andra länder eftersom de inte har experter som kan skapa företag och driva fram en ekonomisk förbättring.
Utbildning är en nyckel att styra sitt liv. I många I-länder är man tvungen att gå i skola under vissa perioder av sitt liv. Därefter är det nästan så att man måste utbilda sig vidare oavsett om man vill eller inte för att få en chans att få ett jobb. Detta eftersom det blivit en norm med lång utbildning. I fattigare länder är det inte lika vanligt att man går i skola länge. Ofta är inte arbetsmarknaden lika krävande. De jobben som finns är enkla jobb som inte kräver så mycket förutbildning. Detta gör att endast ett fåtal utbildar sig länge. Detta blir en orsak till att det är svårt att lyfta fattiga länder ur fattigdom. De har svårt att konkurrera med andra länder eftersom de inte har experter som kan skapa företag och driva fram en ekonomisk förbättring.
SAMBAND MELLAN UTBILDNING OCH SOCIAL LEVNADSSTANDARD
I fattigare länder är det inte säkert att alla går i skola. De som gör det kan tvingas betala pengar för det vilket gör utbildning till en klassfråga som inte alla har råd med. Utbildning blir något som öppnar vägar men för de som redan gått den vägen kan det i ett fattigt land se ganska tunt ut. Därför råkar många fattigare länder ut för något som kallas för ”Brain drain”. Det innebär att de med utbildning lämnar landet för högre löner och bättre liv i andra länder. Detta är väldigt dåligt för de länder som utbildade personerna men en stor vinst för de länder dit personerna flyttar. I Sverige har vi många viktiga personer som arbetar i svenska företag på olika positioner som fått sin utbildning utomlands och de har därmed varit väldigt billiga för Sverige samtidigt som de nu betalar skatt hos oss. För människor som flytt krig kan det däremot vara svårare att dra nytta av sin utbildning. Då har man ofta flyttat innan man fått jobb och det kan finnas problem att få sin utbildning godkänd i det nya landet. Därför förekommer det att högt utbildade flyktingar ändå inte gör så avancerade arbeten. Ett slöseri för ett samhälle. Dock är det oftast lättare att komma in i ett nytt lands samhälle om man har utbildning så även här är det en fördel jämfört med de som tvingas fly och som inte har några kunskaper alls.
I fattigare länder är det inte säkert att alla går i skola. De som gör det kan tvingas betala pengar för det vilket gör utbildning till en klassfråga som inte alla har råd med. Utbildning blir något som öppnar vägar men för de som redan gått den vägen kan det i ett fattigt land se ganska tunt ut. Därför råkar många fattigare länder ut för något som kallas för ”Brain drain”. Det innebär att de med utbildning lämnar landet för högre löner och bättre liv i andra länder. Detta är väldigt dåligt för de länder som utbildade personerna men en stor vinst för de länder dit personerna flyttar. I Sverige har vi många viktiga personer som arbetar i svenska företag på olika positioner som fått sin utbildning utomlands och de har därmed varit väldigt billiga för Sverige samtidigt som de nu betalar skatt hos oss. För människor som flytt krig kan det däremot vara svårare att dra nytta av sin utbildning. Då har man ofta flyttat innan man fått jobb och det kan finnas problem att få sin utbildning godkänd i det nya landet. Därför förekommer det att högt utbildade flyktingar ändå inte gör så avancerade arbeten. Ett slöseri för ett samhälle. Dock är det oftast lättare att komma in i ett nytt lands samhälle om man har utbildning så även här är det en fördel jämfört med de som tvingas fly och som inte har några kunskaper alls.
SAMBAND MELLAN NATURRESURSER OCH EKONOMISK LEVNADSSTANDARD
Länder med stor tillgång på naturresurser har starka förutsättningar att bli rika samhällen. Länder som Saudiarabien, Qatar, Kanada och Norge har alla byggt stora rikedomar på oljefyndigheter som sedan har använts för att göra samhället starkt och framgångsrikt. Samtidigt är det inte garanterat att ett land blir rikt bara för att det har tillgång till naturresurser. Demokratiska Republiken Kongo (även kallat Kongo-Kinshasa) är världens mest överlägset rikaste land på naturresurser men är samtidigt ett av världens absolut fattigaste länder. Detta beror på flera olika saker men en stor del av dessa kan kopplas till landets historia. Det finns ett mönster som går att se kring länder där länder med stabilitet har haft större chans att dra nytta av sina resurser än länder som haft krig och oro. Eftersom naturresurser kan vara en orsak till krig i sig krävs det någon form av stabilisering – exempelvis genom att man har ett stabilt styre av landet. Många före detta kolonier har en extremt instabil grund att stå på. De är ofta länder som består av många folk som bråkar om makten och de har ofta låg eller ingen kontroll över sina egna naturresurser. Då blir istället andra rika på ländernas bekostnad. Eftersom naturresurser driver världens ekonomi är de viktiga för oss alla. Men det är inte alltid rättvist hur rikedomarna från resurserna fördelas.
Länder med stor tillgång på naturresurser har starka förutsättningar att bli rika samhällen. Länder som Saudiarabien, Qatar, Kanada och Norge har alla byggt stora rikedomar på oljefyndigheter som sedan har använts för att göra samhället starkt och framgångsrikt. Samtidigt är det inte garanterat att ett land blir rikt bara för att det har tillgång till naturresurser. Demokratiska Republiken Kongo (även kallat Kongo-Kinshasa) är världens mest överlägset rikaste land på naturresurser men är samtidigt ett av världens absolut fattigaste länder. Detta beror på flera olika saker men en stor del av dessa kan kopplas till landets historia. Det finns ett mönster som går att se kring länder där länder med stabilitet har haft större chans att dra nytta av sina resurser än länder som haft krig och oro. Eftersom naturresurser kan vara en orsak till krig i sig krävs det någon form av stabilisering – exempelvis genom att man har ett stabilt styre av landet. Många före detta kolonier har en extremt instabil grund att stå på. De är ofta länder som består av många folk som bråkar om makten och de har ofta låg eller ingen kontroll över sina egna naturresurser. Då blir istället andra rika på ländernas bekostnad. Eftersom naturresurser driver världens ekonomi är de viktiga för oss alla. Men det är inte alltid rättvist hur rikedomarna från resurserna fördelas.
SAMBAND MELLAN NATURRESURSER OCH SOCIAL LEVNADSSTANDARD
När det kommer till social levnadsstandard så ser den väldigt olika ut beroende på plats. I Norge som är ett land med rika tillgångar på olja så har man valt att sprida alla inkomster från oljan på befolkningen. Det gör att invånare i Norge har längre semester och mer saker som är gratis i sitt samhälle. Norge har också en fond som äger en, för Norge som är ett mycket litet land, stor del av alla världens företag. I länder som Qatar är oljerikedomarna istället fördelade på ett sätt så att en mindre del av invånarna är väldigt mycket rikare än de andra. I länder där naturresurserna inte är lika värdefulla kan det ändå vara stor skillnad mellan de som har och de som inte har. I Amazonas regnskogar så är det vissa som roffar åt sig av skogens träd och marker för jordbruk och skogsbruk vilket tvingar bort andra och gör vissa hemlösa och arbetslösa. Odling kan bli en källa till orättvisor. Vattenanvändning kan exempelvis bli väldigt problematiskt. I länder som Pakistan – där man odlar bomull – går det åt stora mängder vatten. Samtidigt är det brist på dricksvatten i Pakistan. Det gör att vissa människor får klara sig på mycket lite vatten samtidigt som andra använder det för att kunna sälja bomull till tyg och kläder. Detta kan också gälla bekämpningsmedel som kan vara farliga för människor men som ändå används och då skadar människor som inte nödvändigtvis får inkomsterna från odlingen. Naturresurser är därför ingen garanti för att människor ska få det bättre. Allt hänger på hur de används och av vem.
När det kommer till social levnadsstandard så ser den väldigt olika ut beroende på plats. I Norge som är ett land med rika tillgångar på olja så har man valt att sprida alla inkomster från oljan på befolkningen. Det gör att invånare i Norge har längre semester och mer saker som är gratis i sitt samhälle. Norge har också en fond som äger en, för Norge som är ett mycket litet land, stor del av alla världens företag. I länder som Qatar är oljerikedomarna istället fördelade på ett sätt så att en mindre del av invånarna är väldigt mycket rikare än de andra. I länder där naturresurserna inte är lika värdefulla kan det ändå vara stor skillnad mellan de som har och de som inte har. I Amazonas regnskogar så är det vissa som roffar åt sig av skogens träd och marker för jordbruk och skogsbruk vilket tvingar bort andra och gör vissa hemlösa och arbetslösa. Odling kan bli en källa till orättvisor. Vattenanvändning kan exempelvis bli väldigt problematiskt. I länder som Pakistan – där man odlar bomull – går det åt stora mängder vatten. Samtidigt är det brist på dricksvatten i Pakistan. Det gör att vissa människor får klara sig på mycket lite vatten samtidigt som andra använder det för att kunna sälja bomull till tyg och kläder. Detta kan också gälla bekämpningsmedel som kan vara farliga för människor men som ändå används och då skadar människor som inte nödvändigtvis får inkomsterna från odlingen. Naturresurser är därför ingen garanti för att människor ska få det bättre. Allt hänger på hur de används och av vem.
LOKALT ARBETE FÖR ATT FRÄMJA HÅLLBAR UTVECKLING
Hållbar utveckling är att man utvecklar samhället på ett sätt som är hållbart. Hållbart innebär att det inte går sönder. Precis som en bil så måste man kunna använda den utan att den går sönder på motorvägen. På samma sätt måste man kunna leva i samhället utan att vi i framtiden får problem. Hållbar utveckling är planen för att kunna göra detta. Den kan delas in i tre delar: Ekologisk hållbarhet – där naturen står i fokus; Social hållbarhet – där människors mående och möjligheter står i fokus; och Ekonomisk hållbarhet – där samhället kostnader (i det långa loppet) står i fokus.
Lokalt arbete för hållbar utveckling innebär att man arbetar inom sitt eget sammanhang och samhälle för att uppnå hållbarhet. Lokalt är i detta fallet alltså kanske vad vi på Rosenlundsskolan gör – eller Jönköping gör för att bli hållbara.
Lokalt arbete för ekologisk hållbarhet kan vara att tänka på sin egen konsumtion. Vad köper och gör vi som har en påverkan på naturen? Släpper våra vanor ut växthusgaser? Tar vår livsstil upp en orättvis mängd av jordytan för att kunna produceras? Den sista delen jag nyss nämnde med jordyta kallas för ekologiskt fotavtryck och det är även ett verktyg för att arbeta med sin sociala hållbarhet. Genom att försöka minska sitt fotavtryck ger man nämligen andra människor möjligheten att få en rättvisare del av världens resurser. Om man levde som vi gör i Sverige överallt skulle jorden inte räcka till – och vi har ju bara en jord så därför går det bara att leva som vi gör genom att vi i Sverige lever på mark som andra borde fått använda. Ekonomisk hållbarhet kan arbeta för genom att ta långsiktiga beslut kring sina egna köp och att man i Jönköping väljer att tänka även på framtidens behov när man bygger staden. Om man inte gör det kanske man måste göra stora och dyra ändringar senare. Tänk på att man en gång köpte massa telefonledningar som man satte upp? Vad hände med dem sen? Var det hållbart? Kanske då men nu är det kanske inte lönt att byta ut de få som finns kvar mot nya?
Hållbar utveckling är att man utvecklar samhället på ett sätt som är hållbart. Hållbart innebär att det inte går sönder. Precis som en bil så måste man kunna använda den utan att den går sönder på motorvägen. På samma sätt måste man kunna leva i samhället utan att vi i framtiden får problem. Hållbar utveckling är planen för att kunna göra detta. Den kan delas in i tre delar: Ekologisk hållbarhet – där naturen står i fokus; Social hållbarhet – där människors mående och möjligheter står i fokus; och Ekonomisk hållbarhet – där samhället kostnader (i det långa loppet) står i fokus.
Lokalt arbete för hållbar utveckling innebär att man arbetar inom sitt eget sammanhang och samhälle för att uppnå hållbarhet. Lokalt är i detta fallet alltså kanske vad vi på Rosenlundsskolan gör – eller Jönköping gör för att bli hållbara.
Lokalt arbete för ekologisk hållbarhet kan vara att tänka på sin egen konsumtion. Vad köper och gör vi som har en påverkan på naturen? Släpper våra vanor ut växthusgaser? Tar vår livsstil upp en orättvis mängd av jordytan för att kunna produceras? Den sista delen jag nyss nämnde med jordyta kallas för ekologiskt fotavtryck och det är även ett verktyg för att arbeta med sin sociala hållbarhet. Genom att försöka minska sitt fotavtryck ger man nämligen andra människor möjligheten att få en rättvisare del av världens resurser. Om man levde som vi gör i Sverige överallt skulle jorden inte räcka till – och vi har ju bara en jord så därför går det bara att leva som vi gör genom att vi i Sverige lever på mark som andra borde fått använda. Ekonomisk hållbarhet kan arbeta för genom att ta långsiktiga beslut kring sina egna köp och att man i Jönköping väljer att tänka även på framtidens behov när man bygger staden. Om man inte gör det kanske man måste göra stora och dyra ändringar senare. Tänk på att man en gång köpte massa telefonledningar som man satte upp? Vad hände med dem sen? Var det hållbart? Kanske då men nu är det kanske inte lönt att byta ut de få som finns kvar mot nya?
REGIONALT ARBETE FÖR ATT FRÄMJA HÅLLBAR UTVECKLING
Regionalt arbete innebär att man arbetar på ett mellanplan. Det är inte lokalt - dvs i vår absoluta närhet - men inte heller globalt - dvs i hela världen. Regionalt kan här vara Sverige eller kanske EU. Regionalt arbete blir därför i större grad att rösta för att få politiker som tar ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar på ett sätt som är hållbart. Detta betyder inte nödvändigtvis att man förbjuder allt som är dåligt. Alla svenska riksdagspartier pratar om hållbarhet men de har olika mål för att nå det och de kanske prioriterar olika mellan natur, ekonomi och människor. Regionalt arbete leder i slutändan till lagar och budgetbeslut som styr hur samhället i just det landet ska bli hållbart. Exempelvis kan man lägga på en skatt på saker som anses vara ekologiskt ohållbara för att på det sättet få folk att göra mer hållbara val. Då kan man också lägga de extra pengarna som skatten tjänar in på att göra saker som är mer ekonomiskt och socialt hållbara. Tillsammans med andra länder kan man också försöka ta fram gemensamma regler som underlättar för företag att ställa om till hållbara produktionsmetoder och förbjuda import av varor som är ohållbart producerade. Exempelvis kött från djur som fått antibiotika. Antibiotikaresistens kan leda till att människor dör av sjukdomar som egentligen inte borde vara så farliga. Här kan regionalt arbete göra skillnad.
Regionalt arbete innebär att man arbetar på ett mellanplan. Det är inte lokalt - dvs i vår absoluta närhet - men inte heller globalt - dvs i hela världen. Regionalt kan här vara Sverige eller kanske EU. Regionalt arbete blir därför i större grad att rösta för att få politiker som tar ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar på ett sätt som är hållbart. Detta betyder inte nödvändigtvis att man förbjuder allt som är dåligt. Alla svenska riksdagspartier pratar om hållbarhet men de har olika mål för att nå det och de kanske prioriterar olika mellan natur, ekonomi och människor. Regionalt arbete leder i slutändan till lagar och budgetbeslut som styr hur samhället i just det landet ska bli hållbart. Exempelvis kan man lägga på en skatt på saker som anses vara ekologiskt ohållbara för att på det sättet få folk att göra mer hållbara val. Då kan man också lägga de extra pengarna som skatten tjänar in på att göra saker som är mer ekonomiskt och socialt hållbara. Tillsammans med andra länder kan man också försöka ta fram gemensamma regler som underlättar för företag att ställa om till hållbara produktionsmetoder och förbjuda import av varor som är ohållbart producerade. Exempelvis kött från djur som fått antibiotika. Antibiotikaresistens kan leda till att människor dör av sjukdomar som egentligen inte borde vara så farliga. Här kan regionalt arbete göra skillnad.
GLOBALT ARBETE FÖR ATT FRÄMJA HÅLLBAR UTVECKLING
Globalt arbete för hållbar utveckling är ett måste i längden. I synnerhet ekologisk hållbarhet eftersom klimatet är globalt. Lokalt arbete är oftast det man kan göra men blicken måste vara global. Globala initiativ för att få folk att uppmärksamma hållbarhet finns. Earth hour – där människor från hela världen vissa datum släcker när alla ström en timme är ett exempel på en sådan kampanj. Greta Thunbergs rörelse Fridays for Future var en annan sådan kampanj som fick människor och ledare att tänka mer kring sådana här frågor. Genom internationella organisationer som FN arbetar världens länder globalt för att nå en hållbar utveckling. FN har framförallt ett fokus på social hållbarhet och bidrar med hjälp för att bekämpa fattigdom, svält och socialt utanförskap. Andra organisationer är WHO – Världshälsoorganisationen- som arbetar med smittskydd och vaccinationer för att göra världen mer hållbar.
Globalt arbete för hållbar utveckling är ett måste i längden. I synnerhet ekologisk hållbarhet eftersom klimatet är globalt. Lokalt arbete är oftast det man kan göra men blicken måste vara global. Globala initiativ för att få folk att uppmärksamma hållbarhet finns. Earth hour – där människor från hela världen vissa datum släcker när alla ström en timme är ett exempel på en sådan kampanj. Greta Thunbergs rörelse Fridays for Future var en annan sådan kampanj som fick människor och ledare att tänka mer kring sådana här frågor. Genom internationella organisationer som FN arbetar världens länder globalt för att nå en hållbar utveckling. FN har framförallt ett fokus på social hållbarhet och bidrar med hjälp för att bekämpa fattigdom, svält och socialt utanförskap. Andra organisationer är WHO – Världshälsoorganisationen- som arbetar med smittskydd och vaccinationer för att göra världen mer hållbar.
GEOGRAFINS METODER OCH VERKTYG
DIGITALA KARTORS UPPBYGGNAD
Digitala kartor är ofta uppbygga i olika lager. Grunden för kartorna är ett koordinatsystem och ett referenssystem där varje land har ett eget referenssystem (en tolkning av koordinatsystemet). Jag tror inte man behöver kunna något om det på nationella provet men anledningen till att man har olika referenssystem är att det är omöjligt att göra ett exakt koordinatsystem på jordklotet eftersom jordklotet inte är perfekt rund. Förddelen med digitala kartor är att de kan spridas överallt och kommas åt överallt. De är också enkla att byta skala på och att justera både som användaren och skaparen vill. Digitala kartor är den vanligaste förekommande kartan idag i och med att vi har mobiltelefoner med inbygda GPS:er.
Digitala kartor är ofta uppbygga i olika lager. Grunden för kartorna är ett koordinatsystem och ett referenssystem där varje land har ett eget referenssystem (en tolkning av koordinatsystemet). Jag tror inte man behöver kunna något om det på nationella provet men anledningen till att man har olika referenssystem är att det är omöjligt att göra ett exakt koordinatsystem på jordklotet eftersom jordklotet inte är perfekt rund. Förddelen med digitala kartor är att de kan spridas överallt och kommas åt överallt. De är också enkla att byta skala på och att justera både som användaren och skaparen vill. Digitala kartor är den vanligaste förekommande kartan idag i och med att vi har mobiltelefoner med inbygda GPS:er.
ANALOGA KARTORS UPPBYGGNAD
Analoga kartor behöver alltid ha några saker för att vara läsbara. Eftersom de är tryckta på papper går inga saker att ändra efteråt och det gör det viktigt att de är läsbara och tydliga. Viktigast är att det finns en teckenförklaring som gör att man förstår de olika symbolerna på kartan. Dessutom behöver kartan ha en tydlighet kring vad som är norr (oftast rakt upp). Skala är också viktigt att ange. Skala innebär att man berättar hur mycket mindre saker på kartan är i förhållande till verkligheten. En analog karta är också inritad i ett rutnät som ofta är samma som gradnätet. Rutnätet är namngivet med bokstäver i en axel och siffror i en annan. Detta är för att man ska kunna hitta en plats i register. Många kartor har nämligen ett register någonstans där alla saker som finns uppskrivna på kartan är listade i bokstavsordning. Hittar man en plats i registret så är det angivet i vilken ruta och på vilken sida denna plats finns.
Sist har vi kartans gradnät som är ett analogt sätt att få ett grepp om vilka koordinater en plats har. Ofta är ett intervall av grader utskrivna. Det kan vara var tionde grad, varje grad eller tiondelar av grader – allt beror på skalan på kartan. Gradlinjerna är utritade i två dimensioner. Från norr till söder – så kallade längdgrader eller longituder; och från väst till öst – så kallade breddgrader eller latituder.
Analoga kartor behöver alltid ha några saker för att vara läsbara. Eftersom de är tryckta på papper går inga saker att ändra efteråt och det gör det viktigt att de är läsbara och tydliga. Viktigast är att det finns en teckenförklaring som gör att man förstår de olika symbolerna på kartan. Dessutom behöver kartan ha en tydlighet kring vad som är norr (oftast rakt upp). Skala är också viktigt att ange. Skala innebär att man berättar hur mycket mindre saker på kartan är i förhållande till verkligheten. En analog karta är också inritad i ett rutnät som ofta är samma som gradnätet. Rutnätet är namngivet med bokstäver i en axel och siffror i en annan. Detta är för att man ska kunna hitta en plats i register. Många kartor har nämligen ett register någonstans där alla saker som finns uppskrivna på kartan är listade i bokstavsordning. Hittar man en plats i registret så är det angivet i vilken ruta och på vilken sida denna plats finns.
Sist har vi kartans gradnät som är ett analogt sätt att få ett grepp om vilka koordinater en plats har. Ofta är ett intervall av grader utskrivna. Det kan vara var tionde grad, varje grad eller tiondelar av grader – allt beror på skalan på kartan. Gradlinjerna är utritade i två dimensioner. Från norr till söder – så kallade längdgrader eller longituder; och från väst till öst – så kallade breddgrader eller latituder.
KARTPROJEKTIONER OCH DERAS EGENSKAPER
Det går inte göra en karta som är exakt eftersom jorden är rund. Det enda som blir riktigt bra är jordglober. När man gör en karta måste man därför göra justeringar som gör att kartan får fel. Man kallar dessa förändringar för projektioner. Den vanligaste projektionen av kartor kallas Mercator och den kan man känna igen genom att kolla på Grönland. Om Grönland är nästan exakt lika stor som Afrika så är det just Mercator. Fördelen med denna typ av projektion är att alla vinklar är rätt. Dvs att norr på kartan hela tiden är rakt uppåt och väst på kartan hela tiden är rakt åt vänster. Nackdelen är att alla storlekar blir fel och mest fel blir det ju längre från ekvatorn man kommer. Det blir också svårt att förstå avstånd på kartan eftersom storleken blir fel. Vissa platser ser närmre ut än de är och andra längre bort. Man kan också göra kartor som visar ytan rätt men då blir alla vinklar fel. Detta kan göra att kartans länder får fel former och att kontinenter hamnar väldigt mycket längre i frånvarandra men istället kan vissa avstånd mycket verklighetslika. Det finns alltså inga perfekta projektioner.
Det går inte göra en karta som är exakt eftersom jorden är rund. Det enda som blir riktigt bra är jordglober. När man gör en karta måste man därför göra justeringar som gör att kartan får fel. Man kallar dessa förändringar för projektioner. Den vanligaste projektionen av kartor kallas Mercator och den kan man känna igen genom att kolla på Grönland. Om Grönland är nästan exakt lika stor som Afrika så är det just Mercator. Fördelen med denna typ av projektion är att alla vinklar är rätt. Dvs att norr på kartan hela tiden är rakt uppåt och väst på kartan hela tiden är rakt åt vänster. Nackdelen är att alla storlekar blir fel och mest fel blir det ju längre från ekvatorn man kommer. Det blir också svårt att förstå avstånd på kartan eftersom storleken blir fel. Vissa platser ser närmre ut än de är och andra längre bort. Man kan också göra kartor som visar ytan rätt men då blir alla vinklar fel. Detta kan göra att kartans länder får fel former och att kontinenter hamnar väldigt mycket längre i frånvarandra men istället kan vissa avstånd mycket verklighetslika. Det finns alltså inga perfekta projektioner.
GIS
GIS är en förkortning som betyder Geografiska Informationssystem och är datorprogram som lägger två kartor som visar en plats på varandra och räknar ut hur saker. Exempelvis skulle man kunna ta en en karta över Jönköping som visar busshållplatser och sedan lägga på en karta som visar pizzerior och därefter en karta som visar vart befolkningen bor och sist en karta som visar antalet döda i hjärtinfarkt de senaste åren. Med hjälp av dessa fyra kartor skulle ett GIS-program kunna räkna ut saker som exempelvis hur nära de flesta Jönköping har till en busshållplats (en kombination av kartan som visar var befolkningen bor och var busshållplatserna finns) eller hur stor chans det är att man får en hjärtinfarkt om man bor nära en pizzeria (kartan med pizzerior kombinerat med vart folk bor och antalet hjärtinfarkter). GIS-program är viktiga inom geografisk forskning och vi har arbetat lite med GIS (i form av Google Earth Pro).
Det kommer nog inte komma mycket om GIS på NP (Gissning från Jonathans sida)
GIS är en förkortning som betyder Geografiska Informationssystem och är datorprogram som lägger två kartor som visar en plats på varandra och räknar ut hur saker. Exempelvis skulle man kunna ta en en karta över Jönköping som visar busshållplatser och sedan lägga på en karta som visar pizzerior och därefter en karta som visar vart befolkningen bor och sist en karta som visar antalet döda i hjärtinfarkt de senaste åren. Med hjälp av dessa fyra kartor skulle ett GIS-program kunna räkna ut saker som exempelvis hur nära de flesta Jönköping har till en busshållplats (en kombination av kartan som visar var befolkningen bor och var busshållplatserna finns) eller hur stor chans det är att man får en hjärtinfarkt om man bor nära en pizzeria (kartan med pizzerior kombinerat med vart folk bor och antalet hjärtinfarkter). GIS-program är viktiga inom geografisk forskning och vi har arbetat lite med GIS (i form av Google Earth Pro).
Det kommer nog inte komma mycket om GIS på NP (Gissning från Jonathans sida)
EXEMPEL PÅ HUR GIS ANVÄNDS I SAMHÄLLET
GIS är en viktig del av all samhällsplanering eftersom det är ett bra verktyg för att få förståelse för hur ett samhälle fungerar. Människor som är utbildade i GIS kan därför ha lätt att få jobb. Arkitektfirmor och kommuner har nytta av tjänsten. Vanliga människor använder också enklare former av GIS varje dag. Google Maps är ett exempel. Här används GIS genom att Google lagt ihop kartinformation med information de har om trafik och hastighetsbegränsningar och därmed kan de skapa tjänster där du kan få reda på hur lång restid det är från en plats till en annan – samt vad som är lämpligaste vägen.
Som jag tidigare skrivit tror jag inte det kommer mycket om GIS på provet men jag kan ha fel (Jonathans gissning)
GIS är en viktig del av all samhällsplanering eftersom det är ett bra verktyg för att få förståelse för hur ett samhälle fungerar. Människor som är utbildade i GIS kan därför ha lätt att få jobb. Arkitektfirmor och kommuner har nytta av tjänsten. Vanliga människor använder också enklare former av GIS varje dag. Google Maps är ett exempel. Här används GIS genom att Google lagt ihop kartinformation med information de har om trafik och hastighetsbegränsningar och därmed kan de skapa tjänster där du kan få reda på hur lång restid det är från en plats till en annan – samt vad som är lämpligaste vägen.
Som jag tidigare skrivit tror jag inte det kommer mycket om GIS på provet men jag kan ha fel (Jonathans gissning)
BESKRIVNING AV PLATSER MED HJÄLP AV KARTOR
Eftersom kartor avbildar platser så är de bra verktyg för att förstå en plats – oavsett om det gäller topografiska eller tematiska kartor. Med hjälp av topografiska kartor kan man ofta se hur höjdnivåer är på en plats och vilken vegetation det finns. Topografiska kartor kan också visa bebyggelse och annan markanvändning. Tematiska kartor å sin sida erbjuder möjligheten att se relevant statistik kopplat till en plats. Sammantaget är kartor bra källor för att beskriva hur en plats är. Viktigt är dock att förstå att alla kartor är förenklingar av verkligheten. Kartans skala och inriktning påverkar vad som valts ut att visas. Kartan kan därför inte användas för att få en hel sanning utan behöver oftast kombineras med andra geografiska metoder och verktyg.
Eftersom kartor avbildar platser så är de bra verktyg för att förstå en plats – oavsett om det gäller topografiska eller tematiska kartor. Med hjälp av topografiska kartor kan man ofta se hur höjdnivåer är på en plats och vilken vegetation det finns. Topografiska kartor kan också visa bebyggelse och annan markanvändning. Tematiska kartor å sin sida erbjuder möjligheten att se relevant statistik kopplat till en plats. Sammantaget är kartor bra källor för att beskriva hur en plats är. Viktigt är dock att förstå att alla kartor är förenklingar av verkligheten. Kartans skala och inriktning påverkar vad som valts ut att visas. Kartan kan därför inte användas för att få en hel sanning utan behöver oftast kombineras med andra geografiska metoder och verktyg.
ANALYS AV PLATSER MED HJÄLP AV KARTOR
Eftersom kartor kan erbjuda mycket information så kan de också användas för att analysera platser. Detta kan göras genom att studera en utvald plats och jämföra olika kartor som visar olika information. Genom jämförelsen kan man få en bra bild av platser. Genom att sedan jämföra olika platser på samma sätt så kan man få fram kunskaper om hur saker är och hur det kan förbättras. Om du har haft svårt att förstå vad GIS är så är det ungefär samma sak som jag beskrev nu fast istället för att du själv analysera platser med kartor så är det ett datorprogram som gör det. Som jag skrivit tidigare så har kartor brister i och med att de är förenklingar av verkligheten. Därför kan din analys få problem om du har kartor som har fel skala eller ändamål. Det är också viktigt att kartan inte är för gammala eftersom verkligheten förändras hela tiden.
Eftersom kartor kan erbjuda mycket information så kan de också användas för att analysera platser. Detta kan göras genom att studera en utvald plats och jämföra olika kartor som visar olika information. Genom jämförelsen kan man få en bra bild av platser. Genom att sedan jämföra olika platser på samma sätt så kan man få fram kunskaper om hur saker är och hur det kan förbättras. Om du har haft svårt att förstå vad GIS är så är det ungefär samma sak som jag beskrev nu fast istället för att du själv analysera platser med kartor så är det ett datorprogram som gör det. Som jag skrivit tidigare så har kartor brister i och med att de är förenklingar av verkligheten. Därför kan din analys få problem om du har kartor som har fel skala eller ändamål. Det är också viktigt att kartan inte är för gammala eftersom verkligheten förändras hela tiden.
BESKRIVNING AV PLATSER MED HJÄLP AV ENKLA FORMER AV GIS
Geografiska informationssystem kan användas för att knyta viktig information till en plats. I Google Earth har man exempelvis kombinerat satellitbilden med höjdinformation och 3D-modeller av byggnader, vilket gör att man kan uppleva städer och landskap mer som det ser ut i verkligheten. Genom att dessutom knyta ett lager av Google street view och lokala användares egna foton kan man enkelt få en ganska bra bild av hur det ser ut på en given plats utan att lämna datorn. Mer avancerade GIS-program kan även låta dig lägga på egna lager på din karta som visar annan data vilket gör att man får en bra bild av platsen utifrån det du vill veta.
Geografiska informationssystem kan användas för att knyta viktig information till en plats. I Google Earth har man exempelvis kombinerat satellitbilden med höjdinformation och 3D-modeller av byggnader, vilket gör att man kan uppleva städer och landskap mer som det ser ut i verkligheten. Genom att dessutom knyta ett lager av Google street view och lokala användares egna foton kan man enkelt få en ganska bra bild av hur det ser ut på en given plats utan att lämna datorn. Mer avancerade GIS-program kan även låta dig lägga på egna lager på din karta som visar annan data vilket gör att man får en bra bild av platsen utifrån det du vill veta.
ANALYS AV PLATSER MED HJÄLP AV ENKLA FORMER AV GIS
Med hjälp av geografiska informationssystem kan man göra djupa analyser av platser då ett GIS i grunden kan hantera väldigt mycket olika former om lager. Som jag tidigare förklarat så är GIS ett datorprogram som hanterar statistik fast man knyter statistiken till en kartbild. Därmed kan man kombinera två olika kartor och beräkna massa viktiga saker på en plats. Som analysverktyg är möjligheterna nästan oändliga – så länge man har tillgång till data. I det enklare GIS-programmet Google Earth pro finns det redan där flera verktyg man kan använda för att exempelvis mäta ytor och avstånd. Detta är bra exempel på hur man med enkla GIS kan göra viktiga analyser av platser.
Med hjälp av geografiska informationssystem kan man göra djupa analyser av platser då ett GIS i grunden kan hantera väldigt mycket olika former om lager. Som jag tidigare förklarat så är GIS ett datorprogram som hanterar statistik fast man knyter statistiken till en kartbild. Därmed kan man kombinera två olika kartor och beräkna massa viktiga saker på en plats. Som analysverktyg är möjligheterna nästan oändliga – så länge man har tillgång till data. I det enklare GIS-programmet Google Earth pro finns det redan där flera verktyg man kan använda för att exempelvis mäta ytor och avstånd. Detta är bra exempel på hur man med enkla GIS kan göra viktiga analyser av platser.
BESKRIVNING AV PLATSER MED HJÄLP AV FÄLTSTUDIER
Även om det finns många bra kartor och fotografier så finns det få saker som är så tydliga som om man besöker en plats själv. En bra geograf tolkar världen själv och behöver därför besöka sin omgivning för att förstå den och läsa av den. Med hjälp av fältstudier kan man göra just det. Fältstudier leder till att man får en mycket tydligare bild av hur något är. Under en fältstudie kan man själv fotografera eller rita av viktiga detaljer så att man i ett senare tillfälle kan arbeta med det. När jag läste geografi på universitet var ute flera gånger under utbildningen och gjorde fältstudier.
Även om det finns många bra kartor och fotografier så finns det få saker som är så tydliga som om man besöker en plats själv. En bra geograf tolkar världen själv och behöver därför besöka sin omgivning för att förstå den och läsa av den. Med hjälp av fältstudier kan man göra just det. Fältstudier leder till att man får en mycket tydligare bild av hur något är. Under en fältstudie kan man själv fotografera eller rita av viktiga detaljer så att man i ett senare tillfälle kan arbeta med det. När jag läste geografi på universitet var ute flera gånger under utbildningen och gjorde fältstudier.
ANALYS AV PLATSER MED HJÄLP AV FÄLTSTUDIER
Har man en önskan att förstå en plats kan i vissa fall fältstudier vara ett bra sätt att lösa de frågor man har. Under en fältstudie kan mäta och studera saker som annars inte går utifrån en karta eller en dator. Det kan handla om att räkna saker som inte finns nedtecknat någonstans (som antalet soptunnor i en park) eller att föra statistik över hur många människor som går mot rött. De fältstudier som vi gör i skolan är sällan på allvar men även i verkliga livet förekommer fältstudier som ett sätt för samhället eller forskare att nå kunskap om hur saker kan förbättras eller skapa problem för omgivningen.
Har man en önskan att förstå en plats kan i vissa fall fältstudier vara ett bra sätt att lösa de frågor man har. Under en fältstudie kan mäta och studera saker som annars inte går utifrån en karta eller en dator. Det kan handla om att räkna saker som inte finns nedtecknat någonstans (som antalet soptunnor i en park) eller att föra statistik över hur många människor som går mot rött. De fältstudier som vi gör i skolan är sällan på allvar men även i verkliga livet förekommer fältstudier som ett sätt för samhället eller forskare att nå kunskap om hur saker kan förbättras eller skapa problem för omgivningen.